En gång i tiden hade jag en mycket intressant och bra (om än väldigt kortlivad och sporadisk) kategori här på Notes. Den hette Guestlist…
Men mina gäster har försvunnit. Inga mutor biter på dem längre. Inte heller tjat. Den här posten är mitt sista försök att locka tillbaka dem… Micke? Stina?
Plötsligt bara hände det, jag stod inne på Nathalie Schuterman och kände hur fjärilarna började fladdra i magen, hur jag blev så där torr i munnen och skruvande i kroppsrörelserna. Där var den! Precis framför mig låg den, i mjukaste cashmere och med en färg som fick min blick att flacka, så fanns den bara där.
Mina händer darrade när jag rörde vid den, den där alldeles alldeles perfekta koftan. Jag var kär. Men koftan var från Marni och vi kommer ju från helt olika ekonomisk bakgrund, minst sagt.
Så varför är kärlek till plagg, så ofta impossible love?
Precis som känslan när du träffade mr/miss perfect, två dagar innan språkresan var över i tonåren, eller som när killen som gav dig ”den blicken” på tunnelbanan visar sig ha ”den flickvännen”.
Precis så är det oftast när du träffar rätt i festplaggsletandet eller helt enkelt bara råkar stöta ihop med en potentiell sambo till garderoben.
Förälskar du dig i ett plagg är det oftast för dyrt, i fel storlek eller passar helt enkelt inte din kroppstyp. Och så har vi ju de där tillfällena när godisbitarna till fynd (med helt ok pris) dyker upp framför ögonen, självklart samma månad som du renoverar badrummet eller är på väg på ditt livs shoppingtripp till New York.
Här gäller det att inte misströsta, på samma sätt som killen som gav dig ”den blicken” ibland visar sig vara lika intresserad av dig. Så kan vintageblusen vara i din storlek, Prada kan ha rea och du kan hitta drömkappan tre dagar efter lön.
Ok, denna gång kommer nog min love affair med Marnikoftan förbli omöjlig, och hur tråkigt det än känns, är det fantastiskt att tänka på de gånger då kärleken träffar rätt.
Hon vill ha han, han vill ha henne och jag har råd med tröjan.
Kärlek är fantastiskt och är det omöjligheten som gör den värd att jaga efter?
/Micke
I en värld av Internet, information och oändliga möjligheter har det blivit allt enklare för alla att bara plocka upp och hänga på en trend.
Idag kan vi (snabbare än Britney åker in på rehab igen) få reda på vilket som är det hetaste klädmärket genom ett elektroniskt nyhetsbrev, googla oss fram till it-dagkrämen, läsa bloggar som berättar om den hippaste LA krogen, bläddra igenom gratistidningar för att få reda på de senaste kändisdieterna, modemagasinen på ditt lokala Konsum har sammanställt vårtrenderna till dig och på You Tube kan vi tillgodo se oss den senaste klubbmusiken, ”före alla andra”!
Men är det verkligen så? Alla har ju tillgången till informationen och kunskapen är förpackad i en väldigt lättåtkomlig ask. Vi kan nu mera till och med byta både efternamn och religion in a blink of an eye.
Allt detta fick mig att tänka…. Mainstream is the new It!
I en värld där alla kan allt om det senaste, där alla käkat trendmaten i helgen, alla har senaste Acnetröjan och där alla svarar i telefon med adelsklingande namn, kommer det helt plötsligt vara coolt att heta Andersson, käka texmex, lyssna på Carola, shoppa på Dressmann och se fram emot en fredagkväll framför Idol.
Kom ihåg var ni läste det först.
/Micke.
Denna höst har jag börjat sticka, gå stavgång, planerat in storstädning, skrivit inköpslistor, pysslat i trädgården (fick en hemsk träningsvärk).
Så hur ska det bli när jag blir 65 år?
Ska jag börja spela world of warcraft, springa marathon, handla mjölk på seveneleven och hänga på krogen?
/Stina Ljung i ålderskris.
Ny kategori!
Ibland känns det skönt att vara flera. I den här kategorin bjuder mina vänner på reflektioner och tankar. Först ut är min älskade syster Stina. Enjoy!
